Obligationsmarknaden befinner sig i den värsta stormen på väldigt länge där det för närvarande råder en extrem spread mellan köp- och säljkurser. Denna spread signalerar både möjligheter och hot på en och samma gång.
Skälet till detta scenario är enorma utflöden från framförallt norska fonder där förvaltarna tvingas sälja det som går att sälja. I den första svängen så sålde fonderna Investment Grade-obligationer eftersom de är lättast att sälja och till förhållandevis bra priser. I runda nummer två så såldes obligationer med lägre kreditbetyg. Detta blixtsnabba överutbud av lättsålda obligationer satte en tydlig prispress på de obligationer som även vi äger i våra fonder, vilket är den enskilt största förklaringen till nedgången i våra räntefonder.
Jag har haft en vision om att det som nu inträffar skulle komma att ske men inte just simultant med ett virusutbrott. Vi har i vår förvaltning därför undvikit oljepriskänsliga Norge, vi har valt att ha stor andel obligationer i EUR och USD (av likviditetsskäl) och vi har valt att vara tunga i finanssektorn (som är systemviktig och som garanteras av centralbanker). En portföljsammansättning som jag fortfarande tror är och blir helt rätt när efterfrågan på obligationsmarknaden kommer tillbaka.
Vid en analys ser vi att den europeiska företagsobligationsmarknaden har tappat ungefär 7 procent på kort tid medan den svenska bara tappat en bråkdel av det. Jag blir faktist lite upprörd över denna skillnad eftersom det då upplevs som att det är högre risk i obligationer i EUR och USD än i SEK. Jag är av uppfattningen att det borde vara precis tvärtom. Frågan är därför, ska den svenska marknaden nedåt eller ska den europeiska upp? Jag tror att de kommer att mötas någonstans i mitten.
Även om situationen i Europa känns helt out of control just nu så kan vi vända blicken österut där Corona en gång började. Där finns tydliga signaler på en återhämtning. Fabriker öppnar, folk går ut på gatorna igen och livet går sakta tillbaka till det normala. I Europa är vi mitt i kaoset och eftersom vi är en demokrati kan våra politiker inte gärna svetsa igen våra dörrar och tvinga kvar oss i hemmet. Det jobbet gör kvällsmedia med sin skrämselpropaganda istället.
Både ECB och FED var ute med stödpaket igår men det verkar bara ha fått motsatt effekt när vi fick uppleva den sämsta börsdagen i modern historia. ECB lämnade räntan oförändrad och utökade antalet jumbolån men det imponerade föga på marknaden som hade hoppats på kraftfullare åtgärder. Även FED meddelade att man avser att pumpa in mångmiljardbelopp som ett svar på den stressade finansmarknaden. Precis när vi skulle skicka ut denna uppdatering så aviserade vår egen Riksbank att de avser att låna ut upp till 500 Mdr till Corona-drabbade företag.
Jag ser fram emot en normalisering på företagsobligationsmarknaden men för opportunister går det att göra riktigt bra affärer just nu. Spararna som har lite is i magen kommer med största sannolikhet att bli belönade för sitt tålamod. Det är nämligen inte bara dåliga nyheter där ute utan det går att hitta lite ljusglimtar för den som söker:
- Massiva insatser inom EU på olika fronter
- Finansinspektionen sänker bankernas kapitalbuffertkrav till noll
- Franska storbolag utlovas statligt stöd
- Norges Bank sänker styrräntan med 0,5% till 1,0%
- Nissan återupptar produktionen i Hubei, där coronavirusets utbrott startade
- Apple har öppnat samtliga butiker i Kina
- Antalet smittade i Kina minskar och sju av tio som har bekräftats med covid-19 ska ha tillfrisknat.
Texten ovan är marknadskommentarer från Case och ska inte ses som investeringsrekommendation eller rådgivning. Eventuella investeringar sker på egen risk och pengar som placeras i fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Fondsparande bör ses på lång sikt.
Lämna en kommentar