Under 2019 fanns det orosmoln på himlen i form av bland annat handelskrig mellan USA och Kina. Trots detta steg aktiemarknaderna kraftigt och kreditspreadarna sjönk till historiskt låga nivåer. Detta fenomen fortsatte en bit in i 2020 där finansmarknaden var glödhet innan Coronaviruset kylde ned hela världsekonomin snabbare än en mjukglass smälter på stranden.
Sammanfattning av årets första halvår
Förvaltare av räntefonder är sällan den mest optimistiska gruppen och kan förmodligen bäst beskrivas som personer som ser "glaset halvtomt" snarare än ”halvfullt”. Rally på obligationsmarknaden har historiskt sett varit förknippade med ekonomiska eller geopolitiska problem någonstans i världen. Räntorna faller i väntan på att problemen blir tillräckligt allvarliga för att sedan motivera räntesänkningar. Detta till glädje för alla innehavare av obligationer eftersom obligationspriserna stiger när räntorna faller och yielden går ned.
Under 2019 så föll räntorna trots att världsekonomin mådde relativt bra. Det fanns orosmoln på himlen i form av handelskrig mellan USA och Kina men detta var det ingen som längre brydde sig om. Aktiemarknaderna steg kraftigt och kreditspreadarna (avkastningen på företagsobligationer relativt statsobligationer med lägre risk) sjönk till historiskt låga nivåer. Detta fenomen fortsatte en bit in i 2020 där finansmarknaden var glödhet innan Coronaviruset kylde ned hela världsekonomin snabbare än en mjukglass smälter på stranden.
Företagsobligationspriser rasade på grund av osäkerheten till följd av den ekonomiska effekten av COVID-19. När ekonomin drog i handbromsen eskalerade oron för bolagens intäkter och vinster. Med fallande kassaflöden blev marknaden ängslig för företagens möjligheter att betala ränta eller amorteringar och obligationspriserna sjönk snabbt. Till detta kom oljekrisen som en extra katalysator med kombinationen av kraftigt fallande efterfrågan och ett priskrig mellan Saudi och övriga oljeproducenter.
Den 23 mars tillkännagav Federal Reserve lanseringen av den Primära Marknadskreditfaciliteten (PMCCF) och den Sekundära Marknadskreditfaciliteten (SMCCF), vilket tillåter FED att köpa upp till 750 miljarder dollar av företagsobligationer och företagsobligationer via fonder (ETF). SMCCF började officiellt köpa ETF:er den 12 maj och enskilda företagsobligationer den 16 juni.
Detta tillsammans med övriga centralbankers stödpaket blev den främsta drivkraften för att vända den nedåtgående spiralen.
Outlook för nästkommande sex månader
Vi tror inte att följande sex månader blir som de inledande sex månaderna. Efterfrågan på företagsobligationer kommer troligtvis att öka eftersom investerare, som inte kan erhålla förväntad direktavkastning med hänsyn till slopade aktieutdelningar, kan komma att skifta över till företagsobligationer. Exempel på bolag som slopat utdelningen är annars stabila utdelare i form av nordiska banker men även globala jättar såsom oljeföretaget Royal Dutch Shell och HSBC. Obligationsägare är högre upp i ett företags kapitalstruktur än aktieägare, vilket innebär att de får sin avkastning innan någon utdelning kan betalas ut till aktieägarna.
Efter att ha sjunkit i februari och mars har priserna på företagsobligationer återhämtat sig bra. Företagsobligationer av investment grade-status har nu levererat en positiv totalavkastning i år, medan high yield-obligationer fortsätter att jobba sig tillbaka mot noll.
Om de ekonomiska utsikterna håller sig eller förbättras kommer företagsobligationspriserna fortsätta att röra sig uppåt. Om de ekonomiska utsikterna försämras kan priserna emellertid sjunka, men vi tror att nedgången då skulle bli begränsad med tanke på stöd från centralbankerna. Det är således en god risk/reward på kreditmarknaden just nu. Särskilt om man tar i beaktande att börsen nu har tagit igen hela vårens nedgång, utan att vi ännu har fått syna det i många fall nedstängda andra kvartalets rapporter från bolagen.
Även presidentvalet i USA i höst kan komma att bli ett orosmoment för aktiemarknaden, där demokraternas Joe Biden har börjat klättra ordentligt i opinionsmätningarna efter president Trumps taffliga insatser och kommunikation kring såväl Coronapandemin som Black Lives Matter-rörelsen. En republikan med spenderarbyxorna på uppskattas alltid av börsen, en demokrat däremot med ett förflutet som faktisk politiker är inte lika imponerande.
Den amerikanska centralbanken är för närvarande den kaxigaste centralbanken och går längre ut på riskskalan än de övriga centralbankerna när FED till och med köper high yield-obligationer som en del av sitt pandemisvarsprogram. Så när som på Norge har de andra centralbankerna än så länge valt att begränsa sig till investment grade och statsobligationer. Även vår egen Riksbank har beslutat att börja köpa företagsobligationer med start 1 september.
Vi anser att FED och de övriga centralbankernas enorma stimulanspaket borde fungera som ett stöd till företagsobligationsmarknaden. Med rätt innehav och god riskspridning så bedömer vi att tillgångsslaget företagsobligationer under nästkommande sex månader kommer att leverera en god riskjusterad avkastning.
Jag vill även passa på att önska en fortsatt skön sommar!
Tom Andersson, ansvarig fondförvaltare för Case Safe Play
Texten ovan är marknadskommentarer från Case och ska inte ses som investeringsrekommendation eller rådgivning. Eventuella investeringar sker på egen risk och pengar som placeras i fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Fondsparande bör ses på lång sikt.
Lämna en kommentar